Att gradera relationer

Vi har alla vänner som är tillsammans med personer som man inte riktigt drar jämt med. Det hör till livets små utmaningar att hantera dessa icke självvalda bekantskaper. Om man verkligen inte klarar av personen ifråga börjar snacket gå mellan kompisarna: "Varför hänger han ihop med henne?"

För det är precis så vi graderar folks förhållanden: om vi gillar båda tycker vi att de är ett fantastiskt par. Om vi bara gillar den ene tycker vi att de är ett dåligt par. Tycker man inte om någon av dem tycker man att de förtjänar varandra.

Det intressanta är att vi just graderar förhållandet baserat på vad vi tycker om respektive person - inte på själva relationen. Även om det kan vara ganska svårt att veta exakt hur folk har det tillsammans så ger de flesta par ledtrådar om hur de fungerar ihop. Hur kommunicerar de? Med vilken grad av respekt behandlar de varandra? Ser de kära ut? Alla dessa saker går det att märka om man är lite uppmärksam - ändå envisas vi med att använda personernas inbördes kvalitétsgrad som måttstock.

Det lär finnas undersökningar som visar att människor tenderar att bli tillsammans med sådana som har en liknande självbild som de själva. Om jag tycker att jag är en cool kille - då skall jag också vara tillsammans med en cool tjej.

Jag tror att detta är ett uttryck för att vi vill optimera allting i vår omgivning - vi skall ha det coolaste jobbet, den coolaste lägenheten och givetvis den coolaste tjejen som vi överhuvudtaget kan få. Vi kan ju inte nöja oss med mindre - då kommer vi att gå runt och undra om vi inte är värda någon bättre.

Eller så kanske vi kan ta ett steg tillbaka, sluta jämföra partners med bilar och se relationer för vad de verkligen är: ett sätt att slippa leva ensam och få spendera så mycket tid man bara kan med någon man tycker om. För det är ju faktiskt det som det handlar om egentligen.